Sköldpaddor

Både Hedda och Sigge har skrivit om sköldpaddor. Vi ser sköldpaddor i vattnet varje dag och det känns som vi inte har sett lika många tidigare år. Det kanske är ett sköldpaddsår? En dag var det en sköldpadda som kröp upp på Hookipa-stranden, som enligt Hawaiiansk lag delvis spärrades av för att människorna inte ska störa den. Den verkade helt utmattad och låg i sanden med tungan hängande utanför munnen. Det är otroligt att se dem på så nära håll. Skalet har märken som tyder på att livet i havet kan vara ganska tufft.

På stenstranden i Kuau var det minst tre sköldpaddor som var nästan uppe på land. Antagligen gnagde de av gröna alger från de stenar som är på det grunda vattnet. Enligt Wikipedia (som för övrigt kommer från det hawaiianska ordet för snabb, wiki wiki) är de yngre sköldpaddorna köttätare och de äldre är vegetarianer. Samma källa hävdar också att själva parningen sker i vattnet.

Så här skrev Hedda om Sköldpaddor Havssköldpaddan Sköldpaddan lever i vatten. Den lägger sina ägg i en grop på sanden. Ibland så kravlar den sig upp på land och vilar sig på stranden. Sköldpaddan kan simma flera mil för att alltid lägga sina ägg på samma strand. Till skillnad från landsköldpaddan så kan inte havssköldpaddan dra in sitt huvud. Skalet är strömlinjeformat och benen är omvandlade till simfötter. Den äldsta havssköldpaddan har blivit 298 år gammal. Sigge skrev på engelska och här är hans text.

Honolua Bay

En dag åkte vi på en utflykt till Mauis nordvästra kust och ett ställe som heter Honolua Bay. och som är känt för sin tubande surfingvåg. Men tyvärr kvalificerar vi oss inte riktigt för att kunna köra där än, utan det var till den strand som ligger precis innan surfingvågen som lockade oss. Man går ner för en lång trappa för att komma ner i en liten dalgång som leder ut till stranden. Stranden bjuder på perfekta vågor att leka i, med eller utan bräda. Innanför där vågorna bryter var det lagom djup för Lisa att bada, dyka genom vågorna och puff-surfa. Om man simmar ut en bit kan man snorkla och se massor av fisk. Vi hade en superskön dag tillsammans med familjen Jönzon. Hedda och Isa låg i vattnet större delen av dagen.

I närheten finns också en fantastiska skog som man går igenom för att komma ner till havet vid Honolua bay. Träden är magnifika. Vår egen hängbok är pytteliten i jämförelse. Det växer också lianer i träden som man kan klättra och gunga i.

Papegoja

Jag tror att det inte finns vilda papegojor på Maui, men det finns tama som sitter i bur. Våran granne på Maui har en papegoja som heter Coco, är en blå-grön ara, ganska stor och har jättefina färger.

På dagarna sitter hon i sin bur men på kvällarna får hon flyga fritt mellan palmerna.

Ibland flyger hon och sätter sig på vårt hus och gnager på trät, men det får hon inte göra och när hon gör det får vi spruta vatten på henne så att hon lär sig att hon inte får det. Vi har en speciell vattenpistol som vi kallar för en Coco-buster. av Hedda

Valentines day

Idag har vi nästan inte gjort någonting, förutom Savers i morse. Vad bra det är med Savers! Jag hade nästan glömt bort det också. Det är bättre att betala 5 dollar för ett par nästan nya Crocs jämfört mot 30 för ett par nya. Hedda börjar bli expert på Savers, antagligen inte i ”Johanna-klass” men på god väg. Här ett urval av våra fynd:

Efter Savers kollade vi in Kanaha, med ett kort stopp på Hitech för att köpa en ny paddel eftersom Ola hade av den andra vid morgonsurfet (som inte blev mycket till surf) men det blåste för mycket för att bada och surfa och för lite för att vindsurfa. Istället åkte vi till Hookipa, fikade på berget och tittade på de kitesurfare som hade kul i vågorna. Sen åkte vi hem till Kuau och satte oss på stocken på stenstranden och tittade på tre sköldpaddor i 150 kg-klassen som höll på med något precis i strandkanten. Antingen försökte de gå upp på land, åt något eller parade sig. Vi spekulerade i vilket och fastnade vid att de åt något. Längre ut på havet syntes några stora knölvalar hoppa. Stenstranden var sig lik men den sten som ser ut som en sadel hade vält. I trädet hade någon byggt en lite rejälare koja än den som Sigge och Svea byggde för några år sedan. Till sist bad för Lisa och Hedda på Mamas och schackspel på kvällen. En typisk slappardag.

Världens längsta 9 februari

I Heddas klass har de jobbat med tid och klockan veckorna innan vi åkte. Det blir bra träning att fundera på vad klockan är på olika platser när man reser med tiden. Vi gick upp kvart över fyra på morgonen den 9 februari, reste i 21 timmar och var framme kl. sex på kvällen samma dag. Världens längsta dag.

Resan gick väldigt smidigt fastän den var lång. På plats i Kuau var det nästan som vanligt, men vi hade konstigt nog glömt bort hur fantastiskt det är. Dofterna, värmen, den fuktiga luften, ljuden. Efter att ha inväntat morgonen och ljuset i många timmar gick vi ner för att ta ett morgondopp. Lisa var först i, föga förvånande.