Valsafari och lianhängning

Valsafari och lianhängning

Av Hedda

I onsdags var det en rolig och spännande dag med valsafari, bad i stora vågor och lianhängning. Vi började dagen med att gå upp tidigt på morgonen för att hinna till valsafarin. Efter en stund kom en tjej och visade oss vägen till båten, när vi kom till båten fick alla gå på och välja en plats och sitta på.

När vi hade åkt en stund stannade vi för att titta på de första valarna. först såg vi en mamma med en kalv. Mamman var lite slö och visade oftast bara ryggfenan medan kalven höll på att hoppa runt och leka.

Det var ganska långtråkigt ibland men när de väl hoppade var det ganska häftigt. På vägen tillbaka till hamnen kom jag precis lagom för att se när en stor mammaval hoppade, det var väldigt coolt.

När vi kom i land gick vi till bilen och åkte till en strand som heter Honulua. Vågorna var 2-3 m höga och det var väldigt strömt. Det var jätteroligt att bada fast det var strömt.

När vi hade badat en stund åkte vi till en djungel som ligger väldigt nära stranden och hängde i lianer. Vi letade efter en bra lian och alla fick hänga några gånger. Sedan åkte vi hem och åt middag, och gick och la oss.

Hoppas att ni gillade den ”lilla” utflykt! HEJDÅ!!

Sköldpaddor

Sköldpaddor

Av Hedda

I torsdags åkte vi till en strand som vi kallar för ”Stenstranden” för att pappa skulle vindsurfa. När vi kom dit såg vi något som vi trodde var en sten, men efter en stund såg vi att den rörde lite på sig. Sigge och jag gick och kollade och då såg vi att det var en sköldpadda.

Först trodde vi att den var död, men sedan såg vi att den stack upp huvudet! Då trodde vi att den satt fast, Sigge och jag gick och tittade igen. Vi tittade och tittade och till slut såg vi att den åt sjögräs som växte på botten.

Efter några minuter såg vi en till sköldpadda som också åt från botten, det var väldigt häftigt att se dem på nära håll för de är ca 1 meter lång och 60-70 cm bred.

Men i alla fall, där fick ni höra om våran lilla ” sköldpaddsutflykt”. Hoppas ni gillade den så hörs vi snart!

Det stora svallet

Det stora svallet blev inte så stort som prognoserna visade utan vek av åt Kalifornien och Eddie blåstes av redan tidigt på morgonen. För att tävlingen ska kunna köras krävs det vågor som är 20 feet under åtta timmar och den här gången räckte det inte till. Den här tävlingen är otroligt stor och på Oahu hade 10000-tals människor åkt upp till Wailea för att titta. Vi begav ut på en utflykt till Peahi för att titta på vågorna och surfarna. Det är ca 4 km nedförsbacke dit, från där vi bor, och eftersom vågorna ändå var ganska stora, vilket innebär att det är massor av bilar, bestämde vi oss för att gå. Efter 300 m fick Lisa en skavsårsblåsa och måste bäras. Vågorna på Peahi är en mäktig syn och det blir också spektakulärt eftersom man sitter högt upp i en ganska brant lutning och har bra utsikt över hela vågen. Tyvärr var vågorna inte jättestora den här dagen men vi fick se några fina. På vägen hem fick vi lift på flaket av en pick-up och vi slapp uppförsbacken. Igår var det friluftsdag i Maui-skolan och hela klassen åkte till Kihei för att surfa. Kihei ligger på Mauis södra sida och eftersom det stora svallet kom norrifrån (som de oftast gör så här års) var vågorna här ganska små men lagom för oss.

Min resa till Maui

Av Hedda

Min resa till Maui!

Det här år min nionde gång vi åkte till Maui. Som vanligt fick vi skjuts av farmor och farfar till Arlanda. Första planet går nästan alltid från Arlanda, men efter som att resan är så lång måste man mellanlanda på två ställen. I år skulle vi flyga via Köpenhamn till San Francisco och sen till Kahului som ligger på Maui. Ända fram till Köpenhamn gick det bra, men när vi satt på gaten till planet som skulle ta oss till San Francisco så berättade de att det var nåt fel på planet och att de skulle höra av sig om 10minuter. Men förseningen blev mycket längre och vi fick åka med ett annat plan flera timmar efter. När vi tillslut kom fram till San Francisco hade vi missat planet till Maui och vi behövde sova på hotell. Men att komma till hotellet var inte det lättaste… Vi behövde föst checka ut alla bagagen, och bara det var krångligt.
Sedan skulle vi åka med en buss till hotellet, så vi släpade ut alla bagagen till busshållplatsen och väntade på  bussen. Vi väntade och väntade… och tillslut kom bussen som skulle köra oss direkt till hotellet,men han bara körde ifrån oss så vi fick vänta på nästa buss. När vi tillslut kom till hotellet så visade det sig att det var fel hotell, Sigge och mamma sprang ut för att säga till busschauffören att det var fel hotell, men han körde också ifrån oss. Då kände vi oss faktiskt lite uppgivna, och det gick inte att ta en taxi efter som att ett av bagagen var en stor vindsurfingbräda. Så vi fick sova över på det hotellet som vi var på och morgon där på tog vi bussen till flygplatsen och hela flighten gick bra.

När vi kom fram till Maui hämtade vi bagagen och gick ut. När vi kom ut stod våran hyrda bil och väntade på oss på parkeringen.

På Maui igen. Overkligt. Vi bor på Peahi Rd hos familjen Pritchard, precis som 2011. I måndags började skolan och vi jobbar just nu med Vikingatiden och Franska revolutionen. Lisa hävdade att hon inte behövde jobba något eftersom hon var ny i klassen och bara hälsade på. Under helgen har det blåst nordliga vindar, vilket innebär att man måste vara på Mauis västra kust för att få sidvind. Vi har varit på nordvästra Maui, Kahana, i två dagar där Ola har vindsurfat.

Det tar ungefär en timme att åka dit från Peahi Rd på norra delen av ön, där vi bor. Vi hann också med ett stopp på vår favoritstrand nära Honolua bay. Där badade vi i stora vågor.

Imorgon kommer det att bli väldigt stora vågor och vi ska försöka ta oss ner till Peahi eller Jaws för att titta på när det surfas på den gigantiska vågen. Svallet som kommer in imorgon är så stort att surftävlingen” Eddie” kommer att köras på grannön Oahu. Eddie är den mest prestigefulla surftävlingen som finns, och arrangeras till minne av Eddie Aikau, en hawaiiansk storvågssurfare och livvakt som tragiskt omkom 1978 efter en misslyckad båtexpedition. Tävlingen körs varje år under en period från 1 december-28 februari om vågorna är tillräckligt stora. Senast tävlingen arrangerades var 2009. När det bestäms att tävlingen ska köras har de 28 speciellt inbjudna deltagarna 72 timmar på sig att komma på plats. Vi laddar för att följa den extremt spännande tävlingen. Eddie toppar definitivt Super Bowl som var en annan stor sporthändelse här.

Sköldpaddor

Både Hedda och Sigge har skrivit om sköldpaddor. Vi ser sköldpaddor i vattnet varje dag och det känns som vi inte har sett lika många tidigare år. Det kanske är ett sköldpaddsår? En dag var det en sköldpadda som kröp upp på Hookipa-stranden, som enligt Hawaiiansk lag delvis spärrades av för att människorna inte ska störa den. Den verkade helt utmattad och låg i sanden med tungan hängande utanför munnen. Det är otroligt att se dem på så nära håll. Skalet har märken som tyder på att livet i havet kan vara ganska tufft.

På stenstranden i Kuau var det minst tre sköldpaddor som var nästan uppe på land. Antagligen gnagde de av gröna alger från de stenar som är på det grunda vattnet. Enligt Wikipedia (som för övrigt kommer från det hawaiianska ordet för snabb, wiki wiki) är de yngre sköldpaddorna köttätare och de äldre är vegetarianer. Samma källa hävdar också att själva parningen sker i vattnet.

Så här skrev Hedda om Sköldpaddor Havssköldpaddan Sköldpaddan lever i vatten. Den lägger sina ägg i en grop på sanden. Ibland så kravlar den sig upp på land och vilar sig på stranden. Sköldpaddan kan simma flera mil för att alltid lägga sina ägg på samma strand. Till skillnad från landsköldpaddan så kan inte havssköldpaddan dra in sitt huvud. Skalet är strömlinjeformat och benen är omvandlade till simfötter. Den äldsta havssköldpaddan har blivit 298 år gammal. Sigge skrev på engelska och här är hans text.

Honolua Bay

En dag åkte vi på en utflykt till Mauis nordvästra kust och ett ställe som heter Honolua Bay. och som är känt för sin tubande surfingvåg. Men tyvärr kvalificerar vi oss inte riktigt för att kunna köra där än, utan det var till den strand som ligger precis innan surfingvågen som lockade oss. Man går ner för en lång trappa för att komma ner i en liten dalgång som leder ut till stranden. Stranden bjuder på perfekta vågor att leka i, med eller utan bräda. Innanför där vågorna bryter var det lagom djup för Lisa att bada, dyka genom vågorna och puff-surfa. Om man simmar ut en bit kan man snorkla och se massor av fisk. Vi hade en superskön dag tillsammans med familjen Jönzon. Hedda och Isa låg i vattnet större delen av dagen.

I närheten finns också en fantastiska skog som man går igenom för att komma ner till havet vid Honolua bay. Träden är magnifika. Vår egen hängbok är pytteliten i jämförelse. Det växer också lianer i träden som man kan klättra och gunga i.