De största vågorna var nog en 7 meter, sidådär.
torsdag 26 februari 2009
Näst sista dagen
Idag var det vår näst sista dag på Maui denna gången. Vi gjorde lite ärenden och åkte förbi Hookipa där Sigge badade. Sedan seglade Ola i de stora vågorna på Kuau, precis där vi bor.
De största vågorna var nog en 7 meter, sidådär.
De största vågorna var nog en 7 meter, sidådär.
fredag 20 februari 2009
En utflykt till sydvästra Maui
Idag åkte vi iväg mot västra Maui redan föra 8 på morgonen. Vi hade med oss vår kompis Johan. Johan har GPS på sin telefon och har en hobby som heter "Geo-caching" (se www.geocaching.com). Det innebär att man letar redan på "skatter" som andra personer lagt ut med hjälp en GPS:en och en slags skattkarta. Vi stannade först och letade på en skatt i Maalea, sedan på vid en utkikspunkt längs vägen mot Lahaina.
Sigge följer GPS:en mot skatten.
Ola, Johan och Hedda spanar in utsikten.
Det var rätt svårt att hitta skatten som var placerad under en klipphylla, men efter några minuters letande fann Johan den.
Skatten är oftast en liten burk med lite saker i. Man får ta med sig något ur burken om man lägger tillbaka någon annat av motsvarande värde. Sedan skriver man sit namn i en loggbok som ligger i burken och när man kommer hem registrerar men på www.geocach.com vilka skatter man hittat.
Sigge åkte med Johan och letade på 5 skatter till medan vi andra åkte till ett av de många badställena längs vägen. Just här var det en liten pir som gick ut i havet. När vi gick ned såg vi en konstig sten precis i vattenbrynet.
Gisela på piren. I vattenbrynet på vänstra sidan nästan längst ut syns något grått i vattnet.
När vi kom fram såg vi att det var en jääääättestor säl, en så kallad monk seal eller Ilio-holo-i-ka-uaua som den heter på Hawaiianska. Vi fick senare höra att de är väldigt sällsynta och utrotningshotade.
Ilio-holo-i-ka-uaua ligger och gasaar i solen
Just det här exemplaret som var upp mot 1.5 meter lång låg och latade sig i vattenbrynet och tittade bara förstrött upp när vi gick nära med vår lilla kompaktkamera.
Sälen tittar förstrött upp.
Vi var bara en meter från sälen när vi tog denna bild, men det hade tydligen beslutat sig för att inte låta sig störas av människor.
Vi badade och snorklade och åkte sedan och åt pizza i Lahaina. På vägen tillbaka hamnade vi i en enormt lång bilkö som tog flera timmar. Men det inns sämre ställen att sitta i bilkö på. Efter ett tag stannade vi istället och badade vid vägkanten. Det var en häftigt ställe med träd som lutade sig över vattnet, små dyningar som rullade in och totalt slät, nästan svart sant.
Sigge, Hedda och Gisela badar.
Johan och Hedda springer ned i vattnet.
Vi badade i drygt en timme innan vi satte oss i bilen igen och då hade bilkön släppt. På vägen hem letade vi upp en till skatt.
Sigge följer GPS:en mot skatten.
Ola, Johan och Hedda spanar in utsikten.
Det var rätt svårt att hitta skatten som var placerad under en klipphylla, men efter några minuters letande fann Johan den.
Skatten är oftast en liten burk med lite saker i. Man får ta med sig något ur burken om man lägger tillbaka någon annat av motsvarande värde. Sedan skriver man sit namn i en loggbok som ligger i burken och när man kommer hem registrerar men på www.geocach.com vilka skatter man hittat.
Sigge åkte med Johan och letade på 5 skatter till medan vi andra åkte till ett av de många badställena längs vägen. Just här var det en liten pir som gick ut i havet. När vi gick ned såg vi en konstig sten precis i vattenbrynet.
Gisela på piren. I vattenbrynet på vänstra sidan nästan längst ut syns något grått i vattnet.
När vi kom fram såg vi att det var en jääääättestor säl, en så kallad monk seal eller Ilio-holo-i-ka-uaua som den heter på Hawaiianska. Vi fick senare höra att de är väldigt sällsynta och utrotningshotade.
Ilio-holo-i-ka-uaua ligger och gasaar i solen
Just det här exemplaret som var upp mot 1.5 meter lång låg och latade sig i vattenbrynet och tittade bara förstrött upp när vi gick nära med vår lilla kompaktkamera.
Sälen tittar förstrött upp.
Vi var bara en meter från sälen när vi tog denna bild, men det hade tydligen beslutat sig för att inte låta sig störas av människor.
Vi badade och snorklade och åkte sedan och åt pizza i Lahaina. På vägen tillbaka hamnade vi i en enormt lång bilkö som tog flera timmar. Men det inns sämre ställen att sitta i bilkö på. Efter ett tag stannade vi istället och badade vid vägkanten. Det var en häftigt ställe med träd som lutade sig över vattnet, små dyningar som rullade in och totalt slät, nästan svart sant.
Sigge, Hedda och Gisela badar.
Johan och Hedda springer ned i vattnet.
Vi badade i drygt en timme innan vi satte oss i bilen igen och då hade bilkön släppt. På vägen hem letade vi upp en till skatt.
måndag 16 februari 2009
Två filmsnuttar
Här är två filmsnuttar på Sigge. Den första är från igår när Ola vindsurfade och resten av familjen åkte till djungeln och svingade i lianer:
Idag ville Sigge vindsurfa så vi hyrde en bräda. Det gick riktigt bra.
Idag ville Sigge vindsurfa så vi hyrde en bräda. Det gick riktigt bra.
fredag 13 februari 2009
Djungeltur
Speciellt den västra av Mauis två vulkaner är täckt av djungel. I måndags gjorde vi en hike upp längs en "gulch" som är en slags ravin som skapats när vulkanan eroderat.
Hedda och Ola promenerar
Höjdskillnaderna mellan ravinen och omgivande bergssidor är enorma.
Artrikedomen bland träd och andra växter är också enorm.
Banyanträden har luftrötter som går ned i jorden igen vilket ger dem sitt speciella utseende. Det ser ut som trädet har flera stammar.
En annan skojig stam.
Det här Banyanträdet verkar nästan hålla ihop jordhögen den växer ur.
Några av träden är enormt stora
Delar av skogen består av bambu
Kolla bakom Sigge. Det är vad jag kallar en rejäl hög pinnar.
Närbild på pinnhögen. Pinnar så lång in man ser.
Spåret vi följde går längs en flodbädd som kan korsar flera gånger. På två ställen är det hängbroar.
Sigge på hängro nr 1.
Hängbro nr 2....
...går rätt högt, ca 4-5m över marken så det är inte läge att halka av.
Hedda på hängbron.
Hedda och Ola
Matsäcken bestod av färska jordgubbar. Mmmm.
Turen tog tre timmar och både Sigge och Hedda gick hela vägen själva.
Hedda och Ola promenerar
Höjdskillnaderna mellan ravinen och omgivande bergssidor är enorma.
Artrikedomen bland träd och andra växter är också enorm.
Banyanträden har luftrötter som går ned i jorden igen vilket ger dem sitt speciella utseende. Det ser ut som trädet har flera stammar.
En annan skojig stam.
Det här Banyanträdet verkar nästan hålla ihop jordhögen den växer ur.
Några av träden är enormt stora
Delar av skogen består av bambu
Kolla bakom Sigge. Det är vad jag kallar en rejäl hög pinnar.
Närbild på pinnhögen. Pinnar så lång in man ser.
Spåret vi följde går längs en flodbädd som kan korsar flera gånger. På två ställen är det hängbroar.
Sigge på hängro nr 1.
Hängbro nr 2....
...går rätt högt, ca 4-5m över marken så det är inte läge att halka av.
Hedda på hängbron.
Hedda och Ola
Matsäcken bestod av färska jordgubbar. Mmmm.
Turen tog tre timmar och både Sigge och Hedda gick hela vägen själva.
onsdag 11 februari 2009
måndag 9 februari 2009
Bad och vindsurfing
Precis nedanför huset där vi bor finns en liten sandstrand där man bland annat kan snorkla....
...och gegga:
Sedan finns det också en stenstrand där vindsurfarna går ut för att segla i vågorna.
Ola seglar.
Hedda på stenstranden.
Kenny får också följa med.
Hedda förklarar...
Det går också att ta ett litet dopp.
Det mest kända vindsurfingstället är Hookipa som ligger 3 minuters bilväg bort.
Ola på en av Hookipas vågor.
Även där kan man doppa sig lite. Det är lite mer spännande eftersom det slår upp lite vågor på stranden.
Sigge håller undan från vågorna.
Till siste en Plumariablomma som Hedda hittade.
...och gegga:
Sedan finns det också en stenstrand där vindsurfarna går ut för att segla i vågorna.
Ola seglar.
Hedda på stenstranden.
Kenny får också följa med.
Hedda förklarar...
Det går också att ta ett litet dopp.
Det mest kända vindsurfingstället är Hookipa som ligger 3 minuters bilväg bort.
Ola på en av Hookipas vågor.
Även där kan man doppa sig lite. Det är lite mer spännande eftersom det slår upp lite vågor på stranden.
Sigge håller undan från vågorna.
Till siste en Plumariablomma som Hedda hittade.
onsdag 4 februari 2009
Hur bor vi?
Någon undrade ur huset vi bor i ser ut inuti. Här kommer en lite tour.
Det är ett stort rum med kök i ena hörnet. Där också matbordet står.
Det finns också en skön soffa.
Datorn går varm, både för föräldrarnas ärenden och för film för barnen. Som tur är har vi internetuppkoppling.
I badrumet finns ett badkar med dusch.
Det finns två sovrum, här är det som Ola och Gisela sover i.
Här är Sigge och Heddas sovrum. Förra året fick de dela på en bäddsoffa, men i år får de var sin säng.
Det är ett stort rum med kök i ena hörnet. Där också matbordet står.
Det finns också en skön soffa.
Datorn går varm, både för föräldrarnas ärenden och för film för barnen. Som tur är har vi internetuppkoppling.
I badrumet finns ett badkar med dusch.
Det finns två sovrum, här är det som Ola och Gisela sover i.
Här är Sigge och Heddas sovrum. Förra året fick de dela på en bäddsoffa, men i år får de var sin säng.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)